Ta en titt på bilden ovan! De flesta känner nog snålvattnet rinna till. Det ser helt enkelt sjukt gott ut!
Redan Linné Att använda ordet sjuk på ett bildligt sätt är ingenting nytt. Redan på 1700-talet användes det så, men tvärtom: om något som inte var som det skulle. Språkrådet berättar att Carl von Linné kallade en felaktig räkning för "siuk i högsta grad".
Både bra och dåligt På 1990-talet slog sjuk igenom som ett allmänt förstärkningsord, och sådana finns det ju flera. Saker blev både sjukt dåliga och sjukt bra.
Utvecklingen av ordets betydelse har alltså gått från "avvikande på ett negativt sätt" till "avvikande från det normala", oavsett om det är positivt eller negativt. Numera går det alltså att vara sjukt sjuk ...
Sjuk humor Tidningen Mad var en pionjär inom sjuk humor på 1950- och 1960-talen. I sådan humor roas man av groteska skämt, som ibland till och med är sadistiska. Här är ett exempel på sjuk humor. (Läkare och fågelvänner läser på egen risk.)
Men självklart är det en fråga om tycke och smak. Skämt kan ju vara sjukt roliga utan att tillhöra denna kategori. Se bara på Mia och Klara!
Vad vore livet utan ett gott skratt? Frågan behöver knappast besvaras ... Däremot ska vi titta närmare på ordet humor.
Kroppsvätska och humör Humor kommer från latinets umor, som betyder kroppsvätska. Under antiken och medeltiden trodde man nämligen att balansen mellan kroppsvätskorna avgjorde en människas sinnelag. Utvecklingen av betydelsen har främst skett i engelskan. Till svenskan kom ordet på 1810-talet, efter låneordet humör, som i grunden är samma ord.
Vad är då humor? Ja, förutom förmågan att vara rolig (att ha ”skämtlynne”) åsyftas just det roliga. Nationalencyklopedin ger ett exempel genom följande historia:
Passageraren i spårvagnen: ”Varför står vi still här så länge?” Konduktören: ”Vi väntar på ström.” Passageraren: ”Ström? Men kan han inte ta nästa vagn?”
Skämtet (som väl knappast är nytt) förklaras så här:
”I passagerarens regelsystem fungerar ordet ström som ett efternamn, i konduktörens som en benämning på elektricitet. I läsarens tredje regelsystem framstår båda dessa tolkningar som legitima och kollisionen som harmlös. Den psykiska spänning som uppbådats för att lösa problemet (kollisionen mellan regelsystemen) visar sig onödigt stor, och överskotts- energin avleds i ett skratt eller ett leende. Så blir särskilt fallet när kollisionen och dess lösning inträffar snabbt och oväntat (’den komiska effekten’).”
Man tillägger också att skämtet knappast skulle gå hem i ett elektricitetsfritt och spårvagnslöst samhälle utanför Norden, där namnet Ström dessutom är okänt …
Humoranalyser Nej, skämt åsido är humorteorin ett komplext område, utforskat av många – till exempel av Schopenhauer.
Här är några analyser:
* Den rene humoristen framstår som en amoralisk person. För honom/henne är ingenting heligt och ingenting nödvändigt att förändra.
* Dogmatikern menar att anekdotproblem är till för att lösas, inte skrattas bort. Däremot kan dogmatikern tänka sig att ta den komiska effekten till hjälp för att förlöjliga sina meningsmotståndare.
* En idyllisk reaktion innebär antingen brist på humor (förmåga att uppfatta kollisionen mellan regelsystem) eller så kallad överförståelse.
* I den tragiska reaktionen gråter man över kollisionen i stället för att skratta.
* Galghumor (svart eller sjuk humor) använder den komiska effekten genom att få publiken att sätta skrattet i halsen.
Blev det för filosofiskt? Då kopplar vi bort teorin med lite härlig humor i praktiken. Imitationen av Svenska Hollywoodfruar är inte helt fel.
I helgen kunde vi – på tv – se Manhattan frysa till is, efter att först ha invaderats av en gigantisk flodvåg. (Se bilden ovan.)
Det leder oss in på öar och prepositioner. Heter det i Manhattan eller på Manhattan? För de flesta är öbegreppet levande, berättar Språkrådet. Det vill säga: Man tänker på Manhattan som en ö. Därför skriver man vanligtvis "på" Manhattan. Uttrycket "i Manhattan" förekommer, fast det är mycket ovanligt. Ö eller stat Huvudregeln är alltså att prepositionen på används i samband med namn på öar och halvöar. Jämför på Gotland och på Irland. Man syftar då på det geografiska öbegreppet.
Men en ö kan ju också vara detsamma som en stat. Irland är till exempel dels namnet på en ö, dels namnet på en stat (med det iriska namnet Eire). Om man menar öbegreppet, säger man på Irland. Avser man själva staten kan det passa med ordet i, även om det ibland känns krystat. Ett annat exempel är ”I Nya Zeeland finns ett enkammarparlament”.
I vissa fall upptar öarna samma geografiska område som staterna. Exempel på det är Jamaica, Kuba, SriLanka, Filippinerna – och Seychellerna. Då använder man ordet på, oavsett vilken betydelse som avses.
Om Islands in the Stream sjunger Dolly Parton och Kenny Rogers. Följ med på en nostalgitripp till 1983!
Fobi eller ej, det är bara att inse faktum: Det är fredagen den 13:e tre gånger under 2009 – i februari, mars och november. Nu är det tredje och sista gången. För att värja oss mot onda makter, tar vi en repris av språkrådet från mars.
Men varför skulle just fredagen den 13:e vara en olycksdag? Här följer några teorier.
Magiskt tal Till att börja med har talet 13 alltid setts som magiskt inom folktro och magi. Rädslan för detta tal fanns långt före kristendomen. Det kan man se i antika trolldomsböcker, där talet användes i förbannelser mot underjordiska makter.
Död på korset Tretton är förknippat med olycka även inom kristendomen. Jesus hade ju tolv lärjungar och när han blev förrådd var Judas den trettonde vid bordet. Dessutom dog Jesus på en fredag – senare kallad långfredagen.
Fångar hos kungen Fredagen den 13 oktober 1307 inträffade en annan otäck händelse. Då blev ordensmedlemmar från Tempelherreorden fängslade av Filip den IV av Frankrike, anklagade för kätteri. Många blev också torterade och avrättade.
Ondska i Valhall Det finns även en berättelse i den nordiska mytologin, om Loke – svekets och ondskans gud. Han kom som gäst nummer tretton till ett gästabud i Valhall. Där lurade han den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Skräckfilm I modern tid har man förstås tagit tillfället i akt och gjort skräckfilm på temat fredagen den 13:e.
Fobi Lider du av paraskavedekatriafobi? Då har du rejäl fobi för den här dagen. Om inte annat, vrickade du kanske tungan av att säga ordet.
Trevlig helg!
PS. Falkblick Språkvård tar inget ansvar för versalerna i Youtube- klippets titel. ;-)
Svettas du över en jobbansökan? Till den kommer du definitivt att behöva ett cv.
Förkortningen ska skrivas med små bokstäver, eftersom den fungerar som ett eget ord. (Se tidigare språkråd om cd och vd.) Det heter ett cv, cv:t, cv:n och cv:na, berättar Språkrådet.
Levnadslopp Alla kanske inte vet vad cv egentligen står för? Det är en förkortning för latinets curriculum vitae, som betyder levnadslopp. Egentligen ska därför ordet användas om just levnadsbeskrivningen i en ansökan – till exempel utbildningserfarenheter, familjeförhållanden och fritidsintressen. Men det har blivit så, att ett cv i praktiken motsvarar en meritförteckning.
Nervös inför anställningsintervjun? Se och lär av Kvarteret Skatan.
Rekvisita till en fars?Bilden är lånad av Mimo Style.
Nu i helgen är det fars dag – igen. (Vart tog det senaste året vägen?)
Galna särskrivningar har alla sett till leda: smärt läkare eller kyckling lever. Men felaktiga hopskrivningar talas det inte så mycket om.
Fars dag är ett typiskt exempel, där många faller i hopskrivnings- fällan. I många annonser står att läsa: ”Glöm inte farsdag den 8 november” eller "Fira farsdag hos oss". Hm ... Det vore väl inte så lyckat om fars dag blev en fars?
Två ord Fars dag är två separata ord, även om man ofta uttalar dem snabbt. Jämför barnens dag eller kanelbullens dag – precis likadana uttryck, men dem skriver ingen ihop.
I sammansättningar ska dock orden fars dag skrivas ihop, till exempel farsdagspresent.
Hur vet man? Men hur vet man egentligen om ord ska skrivas som ett eller flera? Det bästa är att läsa texten högt i långsam takt. Förhoppningsvis hör man då om ordet har så kallad sammanfattningsaccent eller om det består av en flerordig fras. Jämför femton och fem ton. En viss skillnad, eller hur?
Skickar du julkort per post? Alltså den traditionella vägen, inte via e-post. Då är det snart dags att börja tänka på kuverten med adresserna. Kanske är det skönt att ha den biten avklarad.
Men hur är det nu? Ska man använda versaler (stora bokstäver) eller gemener (små bokstäver) i postadresser? Och vad gäller för eventuella bokstäver efter gatunummer? Språkrådet ger följande råd:
Små bokstäver i ortnamn Förr gällde, på Postens initiativ, att postadressen skulle skrivas med versaler. Detta för att underlätta den automatiska sorteringen i Postens apparater. Numera finns inte det behovet, så vi kan skriva ortnamnet med gemener. Vi behöver inte heller göra två mellanslag mellan postnumret och postadressen.
Stora bokstäver efter gatunummer Bokstäver efter gatunummer bör däremot skrivas med versaler. Det underlättar för brevbärarna, som ibland tvingas läsa i mörka trappuppgångar. Ju tydligare, desto bättre! Av samma skäl är det bra om man gör mellanslag mellan siffran och bokstaven. Se exemplet nedan.
Julius Helg Saffransvägen 24 B 240 23 Bullträsk
Vi avslutar med en låt om en man som ivrigt väntar på brev från sin bortresta flickvän. Betänk att detta var före mobilernas och e-postens tid. Mobiler var fortfarande mest svävande tingestar ovanför vaggor! (Du som är riktigt ung, får be mamma eller pappa förklara.) ;-)
